Wieselgren, Peter
1800-1877

Peter
   Wieselgren 1800-1877

Släktgrenen har sina ursprungliga rötter i Vislanda socken, Småland, där Peter Wieselgrens mors släkt sedan ett århundrade ägt och bebott gården Spånhult. Peters far som ursprungligen kom från Tubbamåla blev genom giftermål ägare till Spånhult. Släkten Wieselgren har sina ursprungliga rötter i Vislanda socken, Småland. Peter Wieselgrens mors släkt hade sedan ett århundrade ägt och bebott gården Spånhult utanför Vislanda och Peters far gifte sig till gården, men kom ursprungligen från Tubbemåla i Småland. Se Emma Wieselgren av Hervor Widding 1846 Kyrokerde i Helsingborg Till Göterborg 29 april 1857 Invigde hagakyrkan 27 nov 1859 Peter föddes 1800 05 01 i Spånhult och skulle ha hetat Per men fick av misstag sitt namn Peter i dopet. Han visade redan som barn en del egenskaper, som senare följde honom och gjorde hans bana lysande. Iakttagelseförmåga, enastående minne, en kombinations- och reflexionsförmåga som tidigt förbluffade omgivningen, självständighet och ett intresse för andliga värden redan som liten. Han kunde betecknas som ett brådmoget och lillgammalt barn. Socknens prost ansåg honom självskriven för studier och såg till att han redan som nioåring började i Växjö skola. Då tog Peter namnet Wieselgren efter släktingen på morssidan, komministern i Vislanda XI Samuel Wiesel. Detta hade studerande släktingar gjort redan tidigare. Student i Lund 1820. Tidigt kom Peter i kontakt med brännvinsmissbruket. En dräng lurade i Peter brännvin, då han var barn. Denna erfarenhet gjorde att han aldrig mera drack alkohol. Under tiden i Lund träffade han en dödsdömd som i berusat tillstånd dödat sin hustru och dragit olycka över hela sin familj och sig själv. Detta hade gjort ett djupt intryck på Peter och kom honom att ta upp sin livslånga kamp för nykterheten. Fil. mag. 1823 i Lund, docent i estetik och litteraturhistoria samt vice bibliotekarie vid universitetsbiblioteket. Han fick uppdraget att ordna greve Jacob de la Gardies arkiv på Löberöd. Vistades i Stockholm och Uppsala och kom i kontakt med allt vad nationen hade av storheter inom statsstyrelsens och kulturlivets område. Han diskuterade med excellenser och utländska sändebud och fick rota i deras arkiv, träffa författarna Carl Gustaf Leopold, Per Daniel Atterbom och Esaias Tegnér. Hela tiden spred Peter sin mening om spritmissbruket så det slog gnistor om honom, vilket ej uppskattades av alla. Han hade att kämpa mot hårt motstånd. Så länge han manade till nykterhet och skötsamhet i största allmänhet gick det bra, men då han krävde att folk skulle avstå helt från brännvin och upphöra att bränna då ökades bitterheten och han t.o.m. hotades till livet. Han återvände efter fem år till Lund och biblioteksarbetet vid universitetet samt förestod professionen i estetik och litteraturhistoria och höll många uppskattade föreläsningar. Prästvigd 1833, samma år kyrkoherde i Västerstads och Östraby församlingar, där Jacob de la Gardie hade patronatsrätt. Peter gifte sig 1833 med Matilda Catarina Rosenqvist, dotter till Magnus Rosenqvist och Hedvig Gullander.
I Västerstad, söder om Hörby, efterträdde Peter Wieselgren en präst, som avlidit i 93 år ålder och lämnat efter sig en vanskött, försupen och förfallen församling. Peter lyckades genom ett otroligt arbete komma tillrätta med superiet. Han skapade ett kyrkoråd och införde en sträng kyrkotukt. Genom att han personligen lärde känna alla sina församlingsbor kom han till rätta med superiet. Han skapade ett förstklassigt skolväsende och stred mot bönderna och Jakob de la Gardie, som var snål, för att ordna fattigvården. Han förmådde godsägarna att låta sina arrendebönder friköpa sina gårdar. De la Gardie kostade inte på bostaden åt sin kyrkoherde, den beskrevs som obeskrivligt tarvlig med sand och enris på golvet, men med ett stort antal besökande, både sockenbor och långväga resenärer från Sverige och utlandet gästade kyrkoherdehemmet. Peter sökte under åren många professurer och krävande kyrkoherdebefattningar och blev ständigt förbigången. Man uppfattade att hans vittfamnande verksamhet omfattade hela Sverige som pastorat. Kungen utnämnde honom demonstrativt till teologie doktor och till slut fick han befattningen som kyrkoherde i Hälsingborg 1847. Tio år senare blev han kallad som domprost i Göteborg. Hans eftermäle i Hälsingborg blev: "Han har gjort även sina fiender till sina vänner och många av dessa saknar honom djupt". I Göteborg blev hans verksamhetsområde än större. Även om det var motstånd i början vann han snart beundran och vördnad, han nöjde sig inte med att predika i domkyrkan utan varhelst det än erbjöd sig, i asyler, fattighärbärgen och ute i Allén, där det särskilt på söndags-eftermiddagarna brukade vara vilt liv. På Peters förslag anordnades av stadens Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle offentliga föredrag för allmänheten. Det blev början till upprättandet av Göteborgs Högskola. Peter kallades Sveriges störste folkbildare och blev ledamot av många lärda, patriotiska och filantropiska sällskap. Under hela sitt verksamma liv hann Peter även med att vara skriftställare och gav ut en mängd arbeten över svensk litteratur och kulturhistoria. Bland annat ”Förteckning över de la Gardiska arkivet” i 20 delar, ”Beskrivning över Nya Småland” i 3 delar, ”Biografiskt lexikon” i 23 delar. Dessutom skrev han tal, minnessånger, predikningar och uppsatser samt bidrag till tidningar och tidskrifter. Han verkade som utgivare av Nykterhetsvännernas tidning. Hans hustru Matilda hade ingen lätt uppgift som maka till den obemedlade, storslaget frikostige, den av sjukdom sönderbrutna och ändå rastlöst verksamma, den för allas bästa nitälskande och dock så förföljde lantprästen. Att predika nykterhet i den tidens Sverige med rätt för alla att idka hembränning var ingen lätt uppgift. Matilda var oerhört anspråkslös och brände de uppskattande ord hennes man skrivit om henne i sitt självbiografiska verk. Några nya blev aldrig skrivna, men Peter upphörde aldrig att betona i hur hög grad hela hans verksamhet berott av den outtröttliga och kärleksfulla omvårdnad hon livet igenom ägnat honom och hans hem. Peter avled vid 77 års ålder i Göteborg. Ytterst sällan har en enskild mans bortgång väckt en så stor uppmärksamhet. Matilda avled sjutton år senare. En son till Peter och Matilda gav 1900 ut en bok över sin fars liv med titeln ”Peter Wieselgren, en lefnadsteckning, sammanfattad av Sigfrid Wieselgren”. Några kilometer väster om Vislanda bevaras Peter Wieselgrens födelsehem i Spånhult som ett viktigt kulturminnesmärke i bygden. Gården ägs av Stiftelsen Wieselgrensgården. Under 1960 -talet upprustades gården med varsam hand av ett antal eldsjälar och är sedan 1969 museum. Vid gården står två minnesstenar över Peter Wieselgren. Den ena flyttad från järnvägsstationen Mörhult, som sedan länge lagts ned.
Domprost.
Född 1800-10-01 i Spånhult, Vislanda (G). [1]
Död 1877-10-10 i Göteborg.

Peter Wieselgren. Född 1800-10-01 i Spånhult, Vislanda (G). [1] Död 1877-10-10 i Göteborg. Domprost.
f Jonas Jonsson. Ansedel Född 1765 i Tubbamåla. Död 1849. Fjärdingsman.
ff Jon Andersson. Ansedel Född 1733. Död 1799. fff Anders Simonson i Kull. Ansedel Född 1700. Död 1782.
 
fm Hildegard Åkersdotter. Ansedel Född 1739. Död 1802.  
 
m Elin Ingemarsdotter i Spånhult. Ansedel Född 1779. Död 1841. mf Ingemar Pehrsson dy. Ansedel Död 1806.  
 
mm Märta Ingemarsdotter i Spånhult. Ansedel Född 1745. Död 1792. mmf Ingemar Pehrsson. Ansedel Född 1713. Död 1789.
mmm Märta Svensdotter i Spånhult. Ansedel Född 1708. Död 1787.

Levnadsbeskrivning



Gifte och barn
Matilda Catarina Rosenquist. Ansedel Född 1816.
Död 1894.
Gift 1833-04-13 i Västerstad (M)

  Hedvig Elenora Wieselgren. Född 1834-05-23 i Westerstad. [2]
Död 1837-05-23 i Westerstad.

  Harald Ossian Wieselgren. Redaktör.
Född 1835-12-02 i Westerstad. [2]
Död 1906.

  Sigfried Natanael Wieselgren. Född 1837-07-03 i Westerstad.
Död 1839-04-21 i Westerstad.

  Hedvig Elina Wieselgren. Född 1839-04-25 i Westerstad. [2]
Död 1863-12-28 i Lund.

  Emma Hildegard Wieselgren. Född 1841-03-20 i Westerstad. [2]
Död 1886-03-20. [3]

  Linnéa Matilda Wieselgren. Född 1843-12-26 i Westerstad. [2]
Död 1858-12-17 i Göteborg.

  Pehr Sigfrid Wieselgren. v häradshäfding.
Född 1843-12-26 i Westerstad.
Död 1910.

  Ida Sulamith Wieselgren. Ansedel Född 1846-04-04.
Död 1871-12-04.

  Gerda Catharina Wieselgren. Född 1848-12-26 i Helsingborg.
Död 1857-01-17 i Helsingborg.

  Magnus Jona Natanaël Wieselgren. Prost.
Född 1852-09-19 i Helsingborg. [3]
Död 1933.


Källor
  1. Smålänningen 29 sept
  2. Ingvaro
  3. Emma Wieselgren av Hedvor Vidding


Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2010-03-24 med hjälp av Disgen version 8.2.