Född 1813-10-11 i Bergagård, Hultsjö (F).
Död 1887.
Född i Hultsjö. Efter studier vid Växjö gymnasium student i Uppsala 1835 och filosofie
magister 1839 med en avhandling i botanik. Medicine och kirurgie doktor 1845. Under en del
av studietiden var han informator hos familjen Lagerbielke på Älvsjö utanför Stockholm. Han
var en tid tillförordnad provinsialläkare i Jönköping. Disputation specimen för naturhistoria.
Lektor Serenarius i Strängnäs 1846 samt stadsläkare där och bibliotekarie vid
gymnasiebiblioteket.
Jonas Otto verkade i 40 år som lärare och läkare i Strängnäs. Som lärare förstod han i hög
grad att intressera sina elever och som läkare åtnjöt han stort anseende.
För sina elever och patienter hade han ett varmt hjärta och var i allo en älsklig man.
Han var mycket anspråkslös och enkel - många anade ej att han innehade ett dubbelt
doktorsdiplom. En belysande historia berättas: Jonas Otto, som vanligt enkelt klädd, stod vid
ångbåtsbryggan då en passagerarbåt anlände. Han blev beordrad av en handelsresande att
bära dennes väska till Stadshotellet. Jonas Otto tog väskan och väl framkommen till hotellet
erbjöds han dricks men vägrade att ta emot. I stället sa han: "Jag är stadsläkare här och tog
din väska för att lära dig att du inte är för fin att bära så lätt börda som du gott orkar med".
Åtskilliga brev från tacksamma patienter och elever som fått ekonomisk hjälp till fortsatta
studier i Uppsala, finns bevarade i hans stora brevsamling i Roggebiblioteket i Strängnäs.
Som ett under att klarade sig Jonas Ottos hem, Ponténsgården, vid den stora branden i
Strängnäs 1871. Det berättas att allmänt rökförbud utomhus utfärdades efter branden, men
Jonas Otto som var en intensiv cigarrökare fick, som enda Strängnäsbo, dispens från detta
förbud. Han tände sin cigarr så fort minsta tillfälle bjöds.
Ponténsgården är belägen nedanför Roggebiblioteket. I trädgården växer ett över 100 år
gammalt ginkoträd från Kina, troligen överlämnat som gåva till Jonas Otto av hans bror Samuel
Benjamin, fregatten Eugenies skeppspräst, och planterat av Jonas Otto. Roggebiblioteket,
inrymt i Roggeborgen, öster om domkyrkan, är hans verk. Biblioteket växte under hans tid
genom flera stora privatdonationer, bidrag från ecklesiastik- och justitiedepartementen samt
den bytesverksamhet han bedrev med andra läroverk. Efter sin pensionering 1882 ägnade
han sin tid åt biblioteket och de övriga samlingarna. Han öppnade också läroverkets bibliotek
för Strängnäsborna så att läroverksbiblioteket blev biblioteket i Strängnäs. Han kompletterade
samlingarna av fornsaker, mynt, växter, uppstoppade, uppnålade eller spritinlagda djur,
mineraler m.m. Samlingarna var mycket omfattande och Jonas Otto förtjänade namnet
"Strängnäs Hazelius". (Arthur Hazelius var skapare av Skansen). När Sveriges första
djurskyddsförening bildades i Strängnäs 1870 blev Jonas Otto kassör. Han var som stor
myntsamlare också medlem då Numismatiska föreningen bildades 1873. Jonas Otto var
populär som läkare och hade patienter långväga ifrån. I slutet av sitt liv hörde han till stadens
mest förmögna, delvis genom läkarpraktiken men även genom sitt giftermål med Eva
Silversparre från Visbohammar. En utställning ordnades 1998 i Roggebiblioteket med några
exempel ur Jonas Ottos stora brev- och autografsamling från 1800-talet. Ponténska
autografsamlingen omfattar 2500 brev, ungefär hälften adresserade till Jonas Otto.
Ponténprojektet, "Jonas Otto Pontén och hans värld", bedrevs 1998 vid Roggebiblioteket, i
första hand med syftet att datorisera registret över Jonas Ottos autografsamling och därmed
göra den mer tillgänglig för forskningen, i andra hand för att samla och öka kunskapen om
Ponténs liv och verksamhet i Strängnäs och som en del av den svenska 1800-talets kultur
och vetenskap. Jonas Ottos familjegrav finns på Strängnäs kyrkogård, belägen väster om
gamla kyrkogårdens kapell. Där ligger även hans barn med hustrur begravda.
|
Född 1776-05-02 i Vederslöv (G).
Död 1857-09-23 i Korsberga (F).