Axel Rosenqvist och hustrun Catarina Gyllenankar för 130 daler silvermynt. Jan är släktens egentliga stamfar, men två av hans söner antog släktnamnet Pontén, språkligt härlett från Brogården. Bro heter pons på latin. Enligt en muntlig - för övrigt trolig - tradition gavs namnet av rektor vid lärdomsskolan i Växjö åt Johans son Petrus, när denne intogs i skolan. I den Ponténska släktboken uppges Jan Bengtsson vara gästgivare, en uppgift som inte tycks kunna bekräftas, eftersom varken Brogården eller Södergården, som han också ägde var gästgivargårdar. Däremot fanns en gästgivargård i Kråketorp Östergård, Asa, möjligen ärvd genom Jans mor Elin Olofsdotter från Asa. Av domboken framgår emellertid att Jan upplät Brogård som tingsplats, sedan den gamla tingsstugan hade förfallit. Det kan tänkas att han vid tingsmötena ordnade förplägnad och inkvartering. Han byggde ett nytt tingshus, bestående av stuga, kammare och förstuga samt underhöll själv byggnaden mot uttaxering av 16 öre från varje helt hemman i häradet, vilket framgår av protokoll från 1721 och 1723. Margareta avled före sin man av bröstvärk. Jan Bengtsson dog av ålderssvaghet . Jan och Margareta fick sju barn, som redovisas nedan med barn och barnbarn under respektive nummer. Efterföljande generationer har ej tagits med, men i de flesta släktgrenarna finns många ättlingar i senare led. Från "släkten Pontén" av Birgitta Pontén