Född 1789-12-25 i Stralsund.
Död 1859-12-25. År 1813 Riddare af S:t Georgs Orden, kom 1814 till Sverige och erhöll år 1816 Tapperhets-Medaljen i fält, samt år 1851 Svärdsmans decoration. fanjunkare Gustaf Edvard Schreiber, född 1899 i Stralsund, kom 1814 till Sverige. Hade deltagit i Karl XIV Johans krig och fick utmärkelsen Tapperhetsmedaljen i fält.
Komplettering ur "Fridhem - Småland - Sverige", Bonnier 1982, av Sandro Key Åberg.
Fridhem ligger efter den gamla grusvägen förbi Lönneberga mot Mariannelund.
"Bredvid Lilla Fridhem, ett rött boningshus under en väldig fridlyst ek, stod ännu 1959 ett litet
grått och förfallet timmerhus på kanske 4 gånger 3 meter. Det innehöll en vedbod och ett
något större rum. I rummets ena hörn stod en öppen spis och fastsatt i väggen fanns det några
järnringar. Det lilla huset stod kvar sedan änkan Rebecca Wilhelmina Pontén bodde här ett
antal år. Hon hade varit gift med fanjunkaren vid Aspelands kompani, Calmar regemente,
Gustav Edvard Schreiber. De bodde på gården Gallö i Lönneberga. Den ligger vackert på en
udde vid sjön Linden.
Fanjunkare Schreiber omkom vid en dramatisk drunkningsolycka år 1859. En vinterkväll var
han och hans hustru med släde på hemväg från ett kalas hos sergeant Larsson, bror till
målaren Marcus Larsson, som bodde på gården Frukullen på andra sidan sjön. På bortvägen
ingav isen inga farhågor, men medan de kalasat hade en råk slagit upp intill några öar, inte
långt från Gallö. Trots mörkret anande ändå hästen faran och vägrade att gå när de närmade
sig vaken. Då tog fanjunkaren tömmarna och piskan från kusken Kalle Nyth och tvingade
fram hästen. Kusken som satt bak på kuskbocken, hann hoppa av innan häst och släde
försvann i det svarta djupet. Kalle Nyth skrek på hjälp. Fanjunkarens båda söner (Gustaf och
Otto) hörde ropen och kom snabbt till platsen. Pojkarna, som var vinterbadare, dök ner i vaken
och lyckades rädda sin mor, men fadern kunde de inte finna. De hörde hur hästen stötte
bogträet mot isen när han sam under den. Pojkarna och kusken lyckades få hål på isen
ovanför släden, men när de fick upp släden satt fadern död i den. Han hade fått en spark i
panna av hästen och troligen redan dött av den.
|