Född 1857-02-03 i Högsby (H).
Död 1935-10-...
Madam Ahl
Kvacksalvare
"Plåster makare"
Fliseryd
Djupt kyklig i Svenska kyrkan
Från Oskarshamns-tidningen den 7 januari 1882.
OM KVAKSALVERI
skriver en insändare till Karlstads tidning följande:
För knappast 20 år sedan var jag anställd vid en egendom Berga i Kalmar län, nu Berga
station
vid Nässjö - Oskarshamns järnväg.
Vid en egendom Ruda ej långt därifrån bodde en däruti trakterna berömd och ryktbar vorden
"Doktorinna", det torde ej såra hennes grannlagahet att angiva hennes namn Madam Nyströ
m.
År 1863 stod hon svarandepart vid Staby häradsrätt, att stånda ansvar för kvacksalveri denna
tilldragelse satte hela häradet i rörelse, man kom till tinget åkande, ridande och gående och fö
retedde så ampla lovord om vår doktorinnas lyckade kurer och utmärkta skicklighet, att hon
omöjligen kunde till ansvar sökas. Det länder den särdeles samvetsgranne domaren Häradsh
övding L. till stor heder att målet kunde erhålla denna vändning, ty något försvar för sin praktik
lärer hon väl ej hava uti gällande författningar.
Vår Madam Nyström som nu om hon lever och väl det så vore, torde vara botat 60 år eller mer,
var alls ingen charlatan, men sin konst och sina medel höll hon hemliga och tillverkade själv
sin
medicin. Såsom specialitet hade hon benbrott och alla slags svåra yttre åkommor och har rä
ddat mången undan amputation, samt mottagit sådana patienter som läkare ej kunnat hjälpa.
Vad hon minst förstod var konsten att göra sig betald, ty oaktat hon stundom hade helt
sjukhus, kanske uti flera rum och hade all möda att skaffa proviant för sina patienter, så
bestod
vanligen ersättningen uti något ull, smör, spannmål eller de varuprodukter som den därstädes
fattiga befolkningen kunde giva och hon levde tillsammans med en i alla strävsam och
verksam man samt många barn uti, som det ville synas, bärgade men små omständigheter. Lä
karkonsten hade gått från mor till dotter uti rätt nedstigande led genom många generationer
och sades gå tillbaka i tiden till trettioåriga kriget, då mormors mormor o.s.v. lärt konsten av en
tysk läkare.
Huru mycket sanning det ligger häri vågar jag ej uttala mig om, ej heller om provinsialläkaren
verkligen framställt begäran, att få lära dan konst varuti hon bevisligen var honom långt överl
ägsen. Med skäl kan frågas, vore det så under en läkares värdighet, då det kan bevisas att n
ämnde läkarinna, om hon lever, verkligen äger sådan skicklighet, att anställa Madam Nyström
bredvid sig uti sin praktik eller besöka henne och få lära hennes enkla konst - som sannolikt till
stor del understödjes av naturliga anlag - och detta mot en ersättning långt understigande
vartill
förlusten av en amputerad kroppsdel, vore det även den ringaste arbetares kan belöpa sig,
eller månne ej denna konst även uti en läkares hand kunna bliva välsignelsebringanda.
Den som skriver dessa rader till Karlstads tidning ansvarar för sanningsenligheten och skulle
bland den tidningsläsande allmänheten, någon vilja hava närmare reda därpå, torde det säkert
erhållas genom korrespondens med ägaren till nämnde egendommar Herr Kammarherren
Henrik af Harmens, Berga. Med all aktning för herrar läkares konst, må det likväl ej förnekas,
att det någon gång, fast sällan, gives personer som uti någon bransch är dem överlägsna och
då är skadan så mycket större om de uti sin enfald taga sin konst med sig i graven.
Vi hava intagit ovanstående uppsats, därför att den ej saknar lokalt intresse, men vi reservera
oss på det bestämdaste mot att en olärd gumma skulle äga större skicklighet i läkarekonsten,
än den som underkastat sig vederbörlig examen och på lasaretter och kurhus, skördat en
erfarenhet som en kvinna, vilken hela sin tid bott på landet, omöjligen kunnat förvärva sig.
Genom Gösta Wilander 1982.
Brev från Handbörds härad till Oskarshamns-tidningen den 7/2 1992
I början av detta år lästes i Oskarshamns-tidningen en berättelse om en s.k. doktorinna,
Madam Nyström, som var boende på Ruda egendom i Högsby socken. Nämnde kvinna har f
ör några år rean avlidit, men hennes praktik skötes fortfarande av hennes dotter. boende i
samma socken. Jag minns ännu ganska väl för över 50 år sedan eller omkring 1828, Madam
Nyströms mormor, Madam Wejman som bodde i Långamåla socken. Vid sagda tid "bodde i
hennes grannskap en skicklig doktor, som på sin tid varit fält-läkare och hade han det fö
rtroendet till Madam Nyström, vad angick hennes behandlingssätt av yttre åkommor, att han
visade alla, som ledo av sådana sjukdomar till henne eller hennes dotter, Madam Lamberg,
som efter sin mors död fortsatte hennes verksamhet. Många exempel kunna nämnas på de
kurer hon utfört. För omkring 30 år sedan föll en egendomsägares son från Fliseryd ned frän ett
träd och avbröt i fallet sin ena arm, så att benpiporna stack ner ett stycke i jorden. Det sä
ndes genast Trad efter tvenne läkare, vilka ansågo nödvändigt att amputera armen ; men
gossens fader lät då hämta Madam Lamberg, vilken sedan hon undersökt skadan, sade "med
Guds hjälp skola vi väl läka detta utan amputering" och det lyckades också, så att, gossen
blev frisk och fick behålla sin arm.
Genom Gösta Wilander 1982
|
Född 1814-10-14.
Trädgårdsmästare.