förvaltare Löberöds Gods.
Född 1787. [1] Död 1863. Brännvins fabrikant ! Magnus var inspektor i Skåne och sonson till en av de karoliner, som under fälttågen i Ryssland råkat i fångenskap och skickats till Sibirien. Där hade han lärt snickaryrket och uppehållit sig med detta tills han efter freden i Nystad 1721 återkom till fäderneslandet. De årslöner, som under fångenskapen stått inne och nu borde utbetalats, uppgick till ett helt kapital för den utarmade krigaren. Han hoppades kunna reda sig med det vid hemkomsten. Men beloppet utbetalades i görtzdalrar, den tidens nödmynt, vilka var utan värde. Karolinen blev upprörd över denna behandling, bröt sönder sin värja och tog upp snickaryrket, som han försörjt sig med i Sibirien. Den forne knekten förblev snickare, gifte sig med en bonddotter och ville aldrig mer höra talas om sitt forna liv. Det kraftfulla och flärdfria i karolinens karaktär gick igen hos sonsonen, Magnus Rosenqvist. Peter Wieselgren var mycket imponerad av sin svärfars självutbildning med omfattande kunskaper och så överlägset ideellt livsintresse. Hedvig var en sällsynt förträfflig hustru, som gjorde hemmet lyckligt och kärt. Makarna hade två söner och tre döttrar och till detta hem drogs Peter Wieselgren redan som ung lundastudent och som nyutnämnd kyrkoherde i Västerstad firade han här sitt bröllop med den äldsta dottern Matilda Rosenqvist. |
Magnus Rosenkvist.
Född 1787. [1]
Död 1863.
förvaltare Löberöds Gods.
|
|||
Gifte och barn | ||
Hedvig Maria
Gullander.
Född 1789. [1]
Död 1839. | ||
Gift | ||
Emma Rosenkvist.
| ||
Christina Rosenkvist.
| ||
Matilda Catarina Rosenquist.
Född 1816.
Död 1894. |