Historia

Släkten Ponténs Släktförening

 

 

Lite historia om Brogården.

 

Per levde i början av 1600 och var Bengt Perssons far. Enligt tidens sed bland allmogen tog man som efternamn faderns förnamn med tillägg av -son eller -dotter. Med namnet Per insveper sig släktens begynnelse hittills i det förgångnas dunkel. Men namnet har följt släkten och många har burit namnen Per, Peter eller Petrus liksom Bengt, Johan och Jan.

 

Pers son:

Bengt Persson 1636-1713 var gift med Elin Olofsdotter död 1725 Bengt räknas som stamfader för släkten. Han köpte 1697 besittningsrätten till Brogård för 140 daler silvermynt av ryttmästaren Axel Rosenquist och hans hustru Catarina Gyllenankar. Bengt hade troligen varit landbonde där, d.v.s. arrendator. Som kuriosum kan nämnas, att enligt kyrkoräkenskaperna lämnades 1 daler i testamente efter Bengt i Brogård och 1 daler och 16 öre efter hans hustru Elin vid deras respektive dödsfall. Bengts hustru Elin Olofsdotter kom från Kråketorp i Asa Socken. Kråketorp var gästgiveri.

 

Bengt Perssons och Elin Olofsdotters son:

Jan Bengtsson 1686-1760 var gift med Margareta Johansdotter 1694-1751, Jan tog gården i arv efter fadern samt köpte åbo- och besittningsrätten till Södergård av ryttmästare Axel Rosenqvist och hustrun Catarina Gyllenankar för 130 daler silvermynt. Jan är släktens egentliga stamfar, men två av hans söner, Bengt och Petrus, antog släktnamnet Pontén, språkligt härlett från Brogården. Bro heter pons på latin. Enligt en muntlig - för övrigt trolig - tradition gavs namnet av rektor vid lärdomsskolan i Växjö åt Jans söner Bengt och Petrus, när de intogs i skolan. Enligt ”Den Ponténska stam- och slägt-taflan” skriven av Johan Pontén anges att Jan Bengtsson bodde ”i Tolgs Broård, som då var Gästgivaregård”.

 

Av domboken framgår att Jan upplät Brogård som tingsplats, sedan den gamla tingsstugan hade förfallit. Han byggde ett nytt tingshus, bestående av stuga, kammare och förstuga samt underhöll själv byggnaden mot uttaxering av 16 öre från varje helt hemman i häradet, vilket framgår av protokoll från 1721 och 1723.

 

Brogårdens belägenhet framgår av karta över laga skifte 1784, som man kan se på Lantmäteriets hemsida, Historiska kartor.

 

Jan och Margareta fick 7 barn, 3 söner och 4 döttrar.

Anders Jansson 1732-1808. Han övertog och brukade Brogården. Var gift med Kerstin Jonasdotter i Tolgs Brogård. Deras son

Johannes Andersson 1772-1841. Var gift med Martha Nilsdotter.

Enligt namnet och anknytningen till Brogården en son till Johannes.

Jonas Johannesson, hade sambrukat Brogården och hjälpte troligen Sven Jonasson och hustrun Martha att överta Brogården efter Johannes död 1841.

 

Jonas son:

Sven Jonasson död 1883, gift med Martha Johansson från Vestenhaga, död 1912.

Sven och Martha brukade Brogården fram till 1880. När Marthas föräldrar blev gamla och äldste och ende sonen dog flyttade de till Västen Haga. Alla fem barn är födda på Brogården, mellan 1868 och 1879. Martin föddes 1881 på Vestenhaga. Tyvärr blev det fortsatta livet tragiskt för familjen. 1883 dog en nyfödd gosse och samma år avled Sven i cancer. Martha stod ensam med sex barn, Den äldsta var 17 år och den yngsta 2 år. Martha och barnen bodde kvar i tre år på Västenhaga. Då fadern dog och syster med make övertog gården, tvingades familjen flytta tillbaka till Brogården.

 

Martha dog 1912. Hon avkrävde ett löfte av sina barn att de skulle hålla samman hela livet. Ett löfte som de höll. Ida, Amanda, Johan, Ernst, Jonas, och Martin drev gården tillsammans. De var gästfria och vänliga, men var tvungna att var mycket sparsamma för att få ekonomin att gå ihop. Ernst var den sista av syskonen som dog, 1960. Han hade talat om att gården skulle gå till kyrkans kapellfond. Det fanns inget skrivet, men syskonen hade varit överens om att gården skulle tillfalla Allmänna arvsfonden. Den gamla sorgen att de tvingats från Vestenhaga efter faderns död hade fällt utslaget. Ingen släkt skulle ärva.

Fonden sålde gården snabbt, men först efter att Skogsvårdsstyrelsen fått i uppgift att avverka mycket skog, för att få ned priset. Efter påtryckningar fick Kapellfonden 75000 kr.

 

Gården köptes av de två bröderna som fortfarande äger den, men nu utarrenderar jordbruket.

Med trovärdigheten på sammanhängande släktled fram till de sex syskonen har Brogården gått i släkten 1697-1960, vilket gör 263 år i rakt nedstigande led från far till son.

 

Birgitta Pontén. Järfälla 2014 01 11

 

Källor

Boken om Släkten Pontén sammanställd av Birgitta Pontén 1999.

Tolgs Hembygdsförenings första bok om Tolgs historia. Avsnittet om Brogården sammanställt av Bo Palmgren. Ingemar Bjersing, Seth Jonsson, Elin och Erik lund har berättat och Ställt fotografier till förfogande. Boken slutsåld.

Broschyren ”En dag i Tolg…..”.

 

Släkten Pontén

Första initiativet att samla släkten togs av Una Pontén 1933. Hon var maka till prosten John Pontén i Hultsjö församling i Växjö stift. Man samlades i Hultsjö prästgård.

Vid mötet gjordes en insamling som bekostade den stora gravstenen över Petrus Pontén (1741-1824) och hans hustru Rebecca Widegren (1753-1798) på Hultsjö gamla kyrkogård, granne med prästgården. Den är numera privatägd och den stora gravstenen dold av den körvel som Una planterat i trädgården och ohejdat spritt sig eftersom kyrkogården inte sköts av Hultsjö församling, som inkorporerats i Sävsjö församling. Den vackra grinden som ledde in till kyrkogården har tagits bort och finns numera på museum.

 

Släktförening

Petrus sonsons sonson Fritihof Pontén gav 1947 ut en liten skrift med sammanställning av Släkten Ponténs medlemmar. Vid släktmötet 1947 bildades formellt Släkten Ponténs släktförening och stadgar antogs. Till föreningens förste ordförande utsågs Frithiof Pontén. Han efterträddes av dottern Anna-Brita Pontén. Nuvarande ordförande är Frithiofs sonson Carl Magnus Pontén.

 

Släktföreningens syfte, organisation och medlemskap

I stadgarna, som omarbetades och antogs vid släktmötet 1980, framgår att föreningens syfte är att främja sammanhållningen mellan medlemmarna av den från prosten Petrus Pontén, född i Tolg 1741, död i Hultsjö 1824, härstammande släkten Pontén samt att vårda släktens minnen.

 

Medlemmar av släktföreningen blir varje myndig ättling till Petrus Pontén samt ingift make/maka samt släkting, som inte bär namnet Pontén, men som härstammar från Petrus Pontén. Givetvis måste avgift betalas för medlemskap. Varje medlem ska betala årsavgift, som bestäms av släktstämman på styrelsens förslag och utan begäran inbetalas till plusgiro 248759-3. (för närvarande 60 kr) För rösträtt på släktstämman krävs erlagd medlemsavgift.

 

Föreningens högsta beslutande organ är släktstämman som hålls vart tredje år. Den väljer styrelse, som ska bestå av ordförande, vice ordförande och fem övriga ledamöter, de senare med personliga suppleanter. Om möjligt skall representanter för samtliga släktgrenar väljas. Två revisorer med suppleanter, valberedning med tre medlemmar samt arrangörer till nästa stämma väljs på släktstämman. Mandattiden gäller till påföljande släktstämma.

 

Släktmöten

I stort sett har de hållits vart tredje år. De första hölls i Hultsjö, Sävsjö, Stockholm, Sankt Sigfrids folkhögskola (utanför Växjö), Uppsala och Borgholm. Under 1980 – 2007 har vi samlats i Långasjö, Vrigstad, Bergsjö (Hudiksvall), Vickleby (Öland), Trosa, Växjö, Karlskrona och Strängnäs.

Programmet innehåller, förutom den formella släktstämman, en utflykt eller begivenhet med släktanknytning, en god middag och trevlig samvaro.

Dagen efter, söndag, brukar medlemmarna gå på gudstjänsten i kyrkan samt besöka förfädernas gravar på berörda orter. I föreningens åtagande ingår att restaurera de gamla gravstenarna. Släktmötet 2010 arrangeras i Strängnäs den 14-15 augusti.

 

 

Styrelsen 2007-2010

Ordförande Carl Magnus Pontén

v. ordförande Gunnel Hagander

Ordinarie ledamöter Suppleanter

Erik Pontén (Johan Anton) Kajsa Pontén (Johan Anton)

Mattias Pontén (Jonas Otto) Karl Pontén (Daniel Gustaf)

Emma Pontén-Åhs (Samuel Benjamin) Fredrik Pontén (Samuel Benjamin)

Maria Pontén-Karlberg (Tekla) Eva Pontén (Tekla)

Birgitta Strand ( Peter) Mikael Pontén (Peter Carl)

Revisorer

Ordinarie. Per-Erik Pontén och Jan-Peter Pontén

Suppleanter Gunnar Sjöstrand och Mikael Karlsson

Valberedning:

Johan Pontén, sammankallande, Lars Palmer och Maria Pontén.

 

Arkiv

Gunnar Pontén har ordnat ett Riksarkiv för ”Ponténiana” vid Kronobergsarkivet för Folkrörelser och Lokalhistoria i Växjö. Till detta arkiv kan man sända in skrifter, bilder och filmer m.m. från Släkten Pontén. Vill man inte arkivera textoriginalen, kan man skicka en kopia och ange var originalet finns. Detsamma gäller bilder och filmer som kan skickas in som digitala kopior.

Växjö Stifts Historiska Sällskap har predikosamlingar , där predikningar från släktingar finns sparade. I Ponténiana-arkivet kan ”tags” läggas in som anger var man kan finna predikningarna.

 

Källor

Släkten Pontén av Fritiof Pontén 1947. Anna-Britta Ponténs släktbrev 1981 04 01.

Släktföreningens stadgar från 1980. Handlingar från släktmöten.

Protokoll från släktmötet 2007.

Sammanställt av Birgitta Pontén 2010-04-04.

 

 

 

 

 

 

Historia

Copyright © All Rights Reserved